fredag 27 november 2009

Always on my mind


...Som Willie Nelson sjöng absolut bäst (möjligtvis kan Nelsons duett med Cash klassas som bra också, fast Elvis, Brenda Lee och Pet Shop Boys ligger kraftigt i lä) passar bra in på vår kära KIA från natten mellan fredagen och lördagen i Orlando..

Klockan började närma sig 3 snåret när skrikandet satte igång. Vi hade sovit i vårt lyhörda, småsunkiga motellrum i ett par timmar vid det här laget och var generellt sett ganska intresserade av att fortsätta med det. Ack och ve! Där högg vi i sten, big time. Skrikandet som vi uppskattade ägde rum strax utanför våra dörrar kom och gick i omgångar men slutade definitivt omkring 08:00. Vi snackar 5 timmars ”ös”.

Niklas & co låg i rummet bredvid vårt och hade snappat upp ett par meningar och tillsammans med vad vi lyckades höra kunde vi lägga ihop 2 och 2.

Vad packet skrek om:

1. ”"You can tell that motherfucker that is MY MAN, NIGGA!”

Detta var det första vi snappade upp och vi gissar att ett gäng kommit hem från krogen. Och att det eventuellt var en svart kvinna som gjorde anspråk på en annan kvinnas man.

2. ”"That KIA…”

Hur den exakta meningen löd låter jag vara osagt men att det pratades om mina vänners 13 000 kronors hyrbil råder det föga tvivel om vid det här laget.

3. ”"If you steal that car your in big ass trouble, you hear me?”

Återigen tror vi att det var just hyrbils-Kian som var på tapeten. Våra kära grannar tänkte alltså sno den, inga konstigheter där inte. Jag, Niklas, Kim och Frisk (Alla som hade handeldvapen i väskan) gick ut och började skjuta vilt omkring sig.

Nej, det gjorde vi inte.

En svensk tiger som det heter. Vi stannade inne och bad en bön om att våran kära Kia skulle stå kvar på morgonen. Det gjorde den. Vi andades ut, väl medvetna om att vi var riktigt nära att bli av med den...

Efter frukost skulle vi köra till disney world, på parkeringen utanför hände ett gäng i 25-30 årsåldern. De såg ut som om de varit ute och skrikit hela natten (rejält slitna alltså), den svarta kvinnan som hållit oss vakna av och till de sista 5 timmarna av natten bar ett vitt linne (sunkigt) och ett par rejäla ringar under ögonen. Jag gjorde min plikt som svensk och sa ingenting men stirrade bittert en liten (inte för lång) stund…

Lättade och mättade (haha) satte vi oss i bilen och körde mot Disney World!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar